ett foto stoppar tiden men livet vill sällan stanna;

Kategori:

jag och min macbebis firar 3 år ihop nu i höst. det var en dag som denna, fast år 2011 när min vita macdator gav upp och jag tog mina sparpengar och promenerade till stan och kom tillbaks med en påse värd tiotusen kronor.
Låt oss se vad dess inbyggda photobooth har fångat sen dess. obs!!! varning för megaegokavalkad.
första bilden jag tog. nyinköpt tröja och hängde i flickrummet.
helt underbar helg med mina tjejer. det där skämtet var kul i flera år. älskar er för evigt. (kim är i bakgrunden heh)
 
jag hade lunginflammation i två veckor och dagen efter jag blivit friskförklarad skulle jag på storslaget juggebröllop. den ofrivilliga fastan och sjukdomen gjorde att jag kom i min klänning och efter att ha sett ut som döden i två veckor var smink det bästa på jordklotets yta.
sen kom melissa o hälsade på, för sista gången som det senare skulle visa sig. steffi var också med. och eifelltornet.
tjockis hängde också vid datorn någon kväll.
döda kvällar i tristess i flickrummet.
plötsligt var det 2012 och jag befann mig i någon diffus dröm i asien.
hängde på ett helnajs hotell i bangkok. nöjdast på året.
på mitt favvofik i glebe, le petite tarte. med tinisfinisfis. och världens bästa cappo. och sannes linne, såklart.
en dag upptäckte jag gratis wifi utanför glebes bibliotek och vägrade ha på mig något annat än tischan jag fått av caroline. har den fortfarande. vägrar slänga. det enda plagget som gör att jag känner mig hemma på främmande ställen.
en del av min stora feta galna latinofamilj och ett par skor jag fick av mamma.
två sista bilderna som malmöbo. med mina älskade kusiner.
som nybliven stockholmare och med nygjorda lösfransar. fett nöjd. lyckan över att vara vild, fri och tjugotre.
den ännu större lyckan över att vara tjugofyra och få sitt första egna hem!!!
där även steffi kunde hälsa på, dricka ur mina dyraste muggar och sitta i min nyfyndade soffa.
sedan blev det sommar och vi flyttade in hos papegojorna på tångvägen. älskade lägenhet.
 
 
och nu hänger jag här, på russinhöjden och med stora ljusslingor i gardinstängerna. vem vet vad som väntar?
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: