(jag grät utanför dina armars vidd)

vi var utom mål för stunden

(jag glider ifrån dina fönsterkarmar)

den digitala saknaden raderas

så lätt

(du var en gång allt, nu kan du aldrig bli mer)

vi ploderar i snöfall

(kysser i tomma biografer)

det finns ingenting som någonsin kan bli

var det inte var

(du var magi, du var min utopi)

förändras, förändras alltid,

du sa; du är saknad på fastlandet,

och

- jag gillar inte den där killen.

(jag tänkte, jag gillar inte henne,)

tomma ord lika tomma gatljus

utnötta järnvägsspår

för varje gång de ledde till dig och dina bordsben

Det finns ingen mening i tomma kyssar

(inget att ge för i bleka handslag)

döda blickar

visa nävar

du var min utopi

(du var min anarki)

jag var som en freaking selleri,

Ännu en december,

365 dagar

sedan sömnlösa nätter tillägnade dina andetag

de läppar som viskade sanning med fiktion

365 dagar tillbaka

tillägnande du varenda ord mig

(morgonstjärnan)

So tell me when you hear my heart stop,
You’re the only who knows
Tell me when you hear my silence 
There’s a possibility  
I wouldn’t know  

Know that when you leave 
Know that when you leave 
By blood and by mean 
You walk like a thieve 
By blood and by mean 
I'll fall when you leave  

tre freaking år av fel plats, fel tid, fel andra människor att vara kär i, fel du fel jag fel timing fel för jag dansar för mycket fel för du förstår inte vinkar fel för jag dricker för mycket fel för du kör alltid hem beställer alltid vatten för att sättet du ler på sätter mig ur balans för sättet jag rör mig får dig disträ fel för att i shoot screw marry väljer du mig som screw och jag dig som marry för att vi kompletterar inte varandra för att vi är inte lika vi är inte olika för vi är inte normala för du är feg och jag är velig  ingen vill bli som sina föräldrar.