• Day 14 - a song that no one would expect you to love
Innan itunes tid, när nedladdning ännu inte var olagligt minns jag att vi laddade ner typ, allt som fanns. Så en dag satt jag vid windows media player (jag vet, nostalgi eller?!) och fick syn på ett album där med Vonda Sheperd. Mitt trettonåriga jag kände direkt igen rösten från ally mcbeal och sedan var jag såld. lyssnade igenom skivan hundrafjorton gånger om dagen och sen dess kan jag fortfarande alla låtar utantill. Och ja. jag vet att det är en cover, men jag gillar inte Dylans original lika mycket. Det är förmodligen mycket kreddigare, men jag är en mainstreamunge i hjärtat och kommer alltid vara det. trots pussen och trots poppen.
Den här låten är på min topp 10 bästa låtar jag någonsin hört tror jag. också denna är en av de låtar jag associerar chileresan mest med. Sista dagen vi var där, när vi var på väg hemåt i bilen så spelade dem dessutom den på radion. Precis när vi körde upp till ingången av huset och gruset från den torra marken släpades längs däcken på vår lånade bil. Free Fallin-låten är min gulity pleasure för alltid.
• Day 12 - a song from a band you hate Jag klarar inte av henne och jag klarar inte av den här låten. Alla hajpar den så in i absurdum och jag förstår inte alls grejen. Den är bara brutalt dålig.
Jag tittade igenom min photobooth och upptäckte sommarbilderna från min förra sommar; Det blev bland annat lite utsträckta poser hos vicky i solna, världens bästa frukost på Linnéas balkong och häng i sommarstugan med Steffi.
• Day 11 - a song from your favorite band Det är svårt att säga vilket som är mitt favoritband, men dessa är definitivt på topp 3. Första låten jag hörde med dem tror jag, när henke hade citerat den på bebo. (ja, så längesen var det). Texten är alldeles genialisk.
Jag tänkte först ta en annan låt men jag kom på att jag tipsade er om den för inte så länge sedan. Such great hights-covern av Iron and Wine blev jag kär i när jag såg garden state för första gången i trånga sovrum i trelleborg. Mitt i natten, inklämd mellan kompisar och täcken och snedtak såg vi den, jag somnade nog lite mellan varven mest för att det var så sent, men den här låten är så himla fin, den känns precis som den där sömnen när man är medveten om att man sover men inte än vaknat riktigt. När man inte kan röra en tum för att kroppen är i viloläge men tankegångarna börjat snurra igen. Sjukt bra. och ja, jag somnar varje gång av den.
I måndags när jag egentligen skulle börja plugga kom Steffi med en bil så vi länsade ikea på billiga köttbullar, köpte dödstunga ljuslyktor och billiga ramar. Efter det kände vi oss så vuxna att vi var tvugna att ta oss en eftermiddagskaffe. Jag föreslog kallbadshuset. Sagt och gjort. en kaffe var och en 88:a glass åt var och en och så blickade vi ut över ribbans strand i malmöblåsten. Bläddrade i bröllopstidningar och inspekterade lokalen och lämpliga fotoplatser. Om lite mer än två månader händer det nämligen något alldeles extra stort här.
• Day 09 - a song that you can dance to; En av mina bästa pepplåtar sedan 1996. När den spelats på KB hoppar jag upp på scenen, sjunger med i varenda ord och studsar runt som att inget annat runtomkring existerar förutom Taylor Hansons stämma och känslan av att vara åtta år med pannband och hår ner till rumpan. Middle of Nowhere var min första cd-skiva och jag lyssnar fortfarande igenom den ibland.
Jag vet inte varför just dessa bilder blev så dassiga, men detta är i alla fall min nya kärlek i livet. Jag fann den på min favoritbeyondretro på zinken och var tvungen att pröva den. Den satt Elsabillgren-tajt kring midjan men det är okej, jag jobbar på det (haha) och är helt cirkelformad, dvs hundra volanger och lustig kardborreknäppning i midjan. Den känns som jordgubbar med grädde på toppen och det är ju aldrig fel. Jag lade till min prickiga scarf från h&m och hittade en ram bakom min garderob och nu tänkte vi leva lyckliga i resten av våra dagar.
Jag kan nog säga utan att ens överdriva att jag har lyssnat på den här låten över 300 gånger. I denna veckan somnade jag till den varje natt och jag har haft den på alla mina playlists sedan i december. Så det är väl inte mer än logiskt att jag kan den utantill. Jag får fortfarande gåshud till den och jag kan lyssna på den trettio gånger i rad utan att tröttna. Jag kan inte riktigt förklara det. Den är bara magisk för mig.
Andra, lite roligare låtar som jag kan utantill är Alla vill till himmelen men ingen vill ju dö med Timbuktu, Buffalo Blues med Maskinen, No Scrubs med TLC och Välkommen in med Veronica Maggio. och typ, hundratals till. Jag är väldigt textnördig.
• Day 07 - a song that reminds you of a certain event jag tog den här låten av 3 anledningar; 1. jag har idétorka 2. Nina ringde mig häromdagen för första gången på ett år så jag blev nostagisk 3. Markus Krunegård ?!?!!?!
När jag var nitton år blev jag blixtförälskad i en poplugg och ungefär samtidigt ADHD-ade nina in sig i mitt liv så jag och melissen hade inget annat bot än att boka flygbiljetter till bromma flygplats, vandra götgatan upp och ner, fotografera från katarinahissen och sova i pippi-långstrump-hus. Vid samma tid hade jag fått låna hennes Laakso-skivor som jag knarkade sönder. Vi sjöng på västerbron 24/7, popluggen lovade att ta mig dit någon dag (han har fortfarande inte gjort det!) och till sist fick jag o nina och melissa damp på varandras oförmåga att sluta sjunga på låten i fråga. Så kort sagt, för mig kommer Västerbron alltid vara stockholm våren 2008. Min första crush på staden och på stockholmarna och på Markus Krunegård i fråga var ett faktum.
Idag blev jag så himla pepp; För när jag låg på Beas gräsmatta insåg jag att det är nu så pass varmt att det är dags att ta fram sommarklänningarna! Så jag invigde sommarsäsongen med min femtiotalsklänning som jag fyndade på beyond retro en snöig januaridag för en femtiolapp! kanske mitt bästa fynd någonsin. Och det var allt för min egokavalkad just nu, later skaterz!
Jag kom på att jag visar ju inte så mycket hur jag bor, mer än den där eviga cupcakesplanschen bakom mina photobooth-bilder, haha. För några dagar sedan kom jag på att mitt rum inte är fullt med tjafs på väggarna nog, så jag gick loss på garderobsdörrarna. Jag är inte klar än, men det är ett pågående projekt som jag fixar med lite när jag får damp på facebookchatten, är hemma för mycket och läser massvis med modetidningar. Såhär ser det ut än så länge. Och inuti skymtar förra årets oasis-fynd till klänning och min senaste beyonretro-pärla. Sedan hittade jag lite bilder som jag framkallade för något år sedan, typ som på mina två finaste tjejer och från den bästa sommaren hittills. och så lite urklipp från en monkitidning och lite sådär. Från sängen ser jag på detta spektakel och tänker; shit. jag är verkligen helt kaos i hjärnan ibland. Och besatt av kollage. Jag har ballat ur som Emma Sundh skulle säga. Men det är fint, tycker jag. Så då gör det inte så mycket.
Spela Us med regina spektor för mig och mentalt är jag i en dammig bil på chilensk landsväg, nylandad från flygplatsen och ser ut mot de oändliga bergen och kullarna som omsveper allting. Melissen gjorde en blandskiva till mig inför resan med låtar jag aldrig hört och detta blev en omedelbar favorit. Allt som hände de 6 veckorna har denna låten som bakgrundsmusik. Och jag får lite ont i magen av att se på bilderna och inse att jag inte är där.
Bara lite fina saker såhär på en fredag. Nu ska jag köpa rödvin och hårband i alla saliga fina färger och sedan drar jag nog till Ängelholm och kramar på Bea koala-kinesen min, försöker slå Robin med hushållsapparater, tvingar Andy att bära mig på sin björnelefant-rygg och mobbas lite med Dejan. Kan bli hur mysigt somhelst.
När jag och Melissa först började hänga var detta en av de låtarna vi båda höll med den andra om var fantastisk. Melissen min kommer alltid vara pocketful of money! (och ja, det är jag som sjunger falskt i bakgrunden, jag erkänner. Jag har aldrig lyckats hålla tyst på en bra konsert i mitt liv, varför börja nu liksom?)
• Day 04 - a song that makes you sad att nyss ha fyllt tjugo, halvt motvilligt åka halvvägs runt jorden och lämna sitt hjärta kvar. Sitta i ett brasilianskt flygplan, se ut på molnen och veta att nu, nu faller allt. Och med vetskapen att, jag måste låta det falla isär, för det finns ingenting annat jag kan göra just nu, förutom att lyssna på låten han skickade mig. Så man gör det. om och om och om igen i en månad, typ.
Bon Iver har släppt nytt. Och för en tönt som mig, som lyssnat på Blood Bank i repeat i mer än fem månader i rad nu så är det väldigt välkommet. Låten är i samma stil som deras tidigare alster, men det är en slags, jag vet inte, nybyggarkänsla, lite film-anthem-feelings över Calgary. Jag kommer dock fortsätta att lyssna på Blood Bank i repeat, det förändras inte så enkelt. Men detta är fint, riktigt fint!
• Day 03 - a song that makes you happy Inte för att jag förstår ett skit av de säger precis, men för att den sjöngs av mina pojkar i göteborg för snart två månader sen under våra nattliga eskapader. På söndagen var vi så trötta på den men då fortsatte de ändå sjunga på den, hela dagen. Numera är den obligatorisk när vi ses och jag blir alltid glad när jag hör den.
Alltså vad ska man säga liksom, den är så fantastiskt dålig och har över 140 miljoner visningar på youtube. Vi lever i paradoxernas tid. Och jag tycker den här låten är fantastiskt rolig och samtidigt hemskt irriterande. Som de säger på memebase; don't know if trollin, or just really stupid.
Dessa dagar underhåller jag mig med; att skype:a med melissa om viktigheter och vem som ska satsa på helskägg och vem som ska fixa en unibrow. Kollar på memebase, en av mina favoritsidor. Grämer mig över att jag bara har säsongsavslutningen kvar av Gossip Girl... Försöker att inte tänka på människor som bleknar bort ur ens liv utan tänker mer, det kunde vara värre!
Jag vet inte exakt vad jag tycker om sånna där day-challanges med olika frågor, men jag har lite idétorka om vad jag ska tipsa er om för musik nuförtiden när det enda jag lyssnar på just nu verkar vara veronica maggios nya skiva. Så, what the hey, vi kör. • Day 01 - your favorite song Jag har sagt det hundra gånger tidigare och säga det kanske hundra gånger till, men A higher power med Jensan är någonting utöver det vanliga. Innan spotify visade itunes att jag lyssnat på den över 150 gånger. Och fortfarande, flera år senare får jag gåshud av det där introt. Jag vill ha den som bakgrundsmusik till alla mina stora händelser i livet. Helatiden. (Två andra väldigt starka kandidater till denna plats är In your atmosphere med John Mayer och Bon Ivers Blood Bank.)
Igår var fantastiskt. Vi ramlade ut från timothys lägenhet efter halvdant schlagertittande (jag blev lite kär i frankrikes sångare) och gick gatorna fram, krstevski gick in i en telefonkiosk av okänd anledning, vi hamnade på inkonst, jag insåg efter den femte klasskompisen jag träffade att den här staden är verkligen inte stor när man bott här i hela sitt liv, vi hetsade det nyblivna paret att kyssas och hurrade, öl överallt, klibbigt golv, dansdansdans och blicka över publiken sittandes på scenen med rökmaskinen bakom mig. Det var fint, episkt, underbart. Blev bundis med taxichaffisen som kom o hälsa på mig på glitter idag med sin familj. Fett.
Lite mobilbilder från den senaste tiden. Typ som när man väntar på bussen hem mitt i natten men det är varmt ändå trots att det bara är april och man står med kinatina och tittar ner på den rosfyllda trottoaren. Eller lyxfikar med mamma och mormor på hollandia mitt i veckan bara för att man kan och sedan inser att fikan kostade mer än lunchen, och så slutligen när man befinner sig i limhamn vid det gamla kalkbrottet och blickar neråt. Lite så.
När Melissen min (som f.ö. är bäst) för någon månad sen ringde och återberättade om sitt andra möte med Markus K, sade hon någonting om att han raljerat någonting över ett projekt med en i shout out louds som var på gång. Jag tänkte inte mer på det förrän idag, när where the action is presenterade sina artister för året så nämdes Serenades. Då jag såg bilden gick det upp för mig, det är ju Markus nya projekt! Och efter ett antal lyssningar på debutlåten kan jag konstatera två saker; jag älskar markus k´s röst, på alla språk, i alla genrer. 2, jag gillar det, men det är inte lika himlastormande som varken solokarriären eller Laakso. Men samtidigt, jobbigt att jämföra med sådant. Slutsatsen är, klicka på bilden för att lyssna!
När vi kom fram till stockholm sent sent blev vi välkommnade av Linnéa med varma mackor och uppdateringar om varandra. Dagen därpå visade jag steffi runt Södermalm fram tills lunch då vi tog oss till Östermalm och lunchade med Tina i solen i humlegården!Sedan var fredagens höjdpunkt att sitta i timmar på en flotte ute på vattnet och dela på en flaska rött med min melissos. Samt en massa andra trevliga typer. Och resten av tiden var bara en snabbspolning känns det som i efterhand, men nu ser jag att jag hann med både att hänga i värmdö, nacka, söder, och några ställen till. Exempelvis stockholms billigaste öl på hornsgatan med blinkande ljus som gav epelepsi-feelings, våffelbrunch på strand i stekvärmen, klänningshimmeln på beyond retro och fika vid havet. Utöver det blev jag bjuden på flotta resturangmiddagen och hann visa steffi djurgårn, se både per lengström, eagle-eye cherry och Messi, han som hänger med blondinbella, haha. Jag är mycket nöjd, men jag vill ju tillbaks med detsamma. Helst nu. på momangen.
Håller på att fixa och trixa lite med mina stockholmsbilder. Här är en på två av mina absoluta favoriter, från i fredags när vi satt vid havet och drack vin.
Hej! jag är tillbaks från stockholmos och landade i någon slags dimma av pollenallergi och Veronica Maggio. Detta har lätt varit dagens mest spelade låt.
Jag bojkottar fortfarande spotify, med undantaget för denna liveskiva. Jag minns den konserten alltså, det var helt galet. Så mycket folk på samma plats och det var bara dans dans dans, alldeles underbart mellansnack, hur alla sjunger med i alla låtar (speciellt vi två, sjutton år) och hur jag inte minns Atombomb för att jag var i nån slags...musiktrans eller någonting. Efter den där kvällen missade vi sista spårvagnen hem och spenderade istället natten på avenyns burger king, spatserade gatorna fram och tillbaks i armkrok och sjöng på håkanlåtarna, diskuterade om vi vågade beställa ett "loser-meal" på gatuköken men sedan slutade kvällen i den finaste göteborgsgryningen någonsin en bit från naturhistoriska museet och i väntan på tram number six i think i'm fixed. Åh. jag tror jag kanske måste boka WOW-biljetter i år med. klicka på bilden.
Jag har köpt en ny tröja från h&m! Den känns som polkagrisar och mjukglass på samma gång, och det är ju aldrig fel. Just nu har jag den mycket till svarta underdelar, som min eviga vippiga favoritkjol. ...och till min nya blåa fågelscarf från samma ställe.
Nej nu tar jag tåget till Stockholm igen, mitt hjärtas stad.Behöver lite storstadsluft, behöver krama om mina fina tjejer, behöver se om bakverkets pain riches fortfarande är värda att dö för,kolla om Elsa Billgren inte har norpat alla 50-talsklänningar på beyond retro och om mitt tunnelbanekort fortfarande fungerar. Så det är där jag är i helgen. Men det kommer nog ändå komma lite inlägg här, ska ni se. HejconBacon!
1. Jag bojkottar numera spotify. Jag är egentligen inte snål, men när det gäller musik tycker jag bara att det är lite svinigt att vara en gratisstjänst så länge bara för att sedan byta till att bli en premiumtjänst. 1.200 om året, för musik varav hälften av det är sådant jag redan har på datorn? Så numera leker jag rebellisk 13-åring igen, men denna gången får vi se hur länge det varar. 2. Conor är ju fantastisk, har alltid varit, kommer kanske alltid vara, men jag hade svårt för hans nya album The People's key. Men nu hittade jag The Ladder Song och blev blixtkär. Det är såhär Conor ska låta. Han kan skippa de läskiga mansrösterna och orgeln i mellansnacken. Så klicka på bilden för en gratislåt!
Day Three; Eight ways to win my heart; - pojkfingrar som spelar You can't say no to me till mig på gitarr efter att jag säger; "det finns inga romantiska gester längre, romantiken är död." - att säga "åtta år? jag hade kunnat vänta på dig i åtta år."
- att ha wayfarersglasögon (men det vet nog alla mina läsare vid det här laget) - kindpussar och höra "du er, så soet" på famlig dansksvenska.
- att bli bjuden på favoritöl och att få dörren upphållen. - att kunna sjunga samma låtar som jag kan utantill.
- att fråga varför jag inte satte mig brevid vid middagsbordet med alla vännerna och uppriktigt undra varför. - att betala hundra kronor i klubbinträde för att träffa mig.
(och jag hoppas att detta läses med en nypa salt och ironi, för trots att det är upplevda saker är det inte som att jag dött förälskelsedöden för varje grej, haha.)
för 4 vitala anledningar; 1. min brors hemkunskapslärare är Magnus Svenningsson. 2. Det är en av mina bästa låtar någonsin. 3. vi har magnus svenningssons morotsoppa-recept på kylskåpet. 4. Videon är genialisk.
Day Two, Nine things about yourself; 1. Jag är universums kanske veligaste människa någonsin. 2. Jag är också kanske världens största slacker. Mitt mantra livet igenom har varit Mista möjliga anstränging. Med hjälp av den metoden lyckades jag ändå få massa MVG;n och hedersomnämnaden. 3. Jag älskar att skriva, rita, fotografera, redigera film, sy, baka, laga mat och måla. Men inte samtidigt. Ibland har jag ryck då jag bara sitter och ritar av massa saker, ibland kan jag sitta på illustrator till fyra på natten och bara göra illustrationer, ibland syr jag en tygväska tills jag får ryggvärk i en månad efteråt och ibland skriver jag en novell på engelska som aldrig tar slut. 4. Jag har jobbat inom handeln sedan januari 2002, alltså sedan jag var nyss fyllda tretton år, snart i tio år. 5. Jag har ett ärr på mitt vänstra ögonbryn som jag fick när jag var liten och lekte cirkus hemma hos Steffi. 6. Det första jag kunde säga på engelska var "Hello, you fool, I love you" från Roxettes låt Joyride. Vid två års ålder. 7. Jag önskar dagligen att jag hade så ljust hår att jag hade kunnat färga det ljusrosa. 8. Mina vänner har börjat kalla mig Dramela, så jag antar att jag är mer dramatisk än genomsnittet också. 9. Jag är en levande citat-maskin när det gäller serierna Vänner, Scrubs, South Park, american dad, family guy, Community och big bang theory.
Jag tänkte göra en sån där liten tiodagars-utmaning. Först ut; Day one; ten things I want to do before I die. 1. Leva, jobba, plugga och bli kär i USA. 2. Strosa runt ett sensommar-paris. 3. Ha ett hus med en trädgård full med magnolia - och körsbärsträd. 4. få en bok utgiven. 5. gifta mig. 6. Flytta till chile för ett tag, jobba som engelsklärare och somna till vina del mars vågor. 7. överhuvudtaget, bara flytta långt långt från malmös trygga gatuhörn någon dag. 7.Plugga, jobba, leva i Australien/Nya Zeeland ett år. 8. Jobba på en eventbyrå, jobba som Originalare, jobba som Grafisk Designer, jobba som produktionsledare. 9. Skaffa typ en hel hög med feta bebisar. 10. Skaffa en sån här bil, inreda den med en säng, ett minikylskåp och lite sådant och bara köra omkring.
Nu spontandrar jag och Bästeban till stockholm över helgen!!11!! ses där mina pamcakezz!
I måndags när jag egentligen skulle börja plugga kom Steffi med en bil så vi länsade ikea på billiga köttbullar, köpte dödstunga ljuslyktor och billiga ramar. Efter det kände vi oss så vuxna att vi var tvugna att ta oss en eftermiddagskaffe. Jag föreslog kallbadshuset. Sagt och gjort. en kaffe var och en 88:a glass åt var och en och så blickade vi ut över ribbans strand i malmöblåsten. Bläddrade i bröllopstidningar och inspekterade lokalen och lämpliga fotoplatser. Om lite mer än två månader händer det nämligen något alldeles extra stort här.
Jag vet inte varför just dessa bilder blev så dassiga, men detta är i alla fall min nya kärlek i livet.
Sedan hittade jag lite bilder som jag framkallade för något år sedan, typ som på mina två finaste tjejer och från den bästa sommaren hittills. och så lite urklipp från en monkitidning och lite sådär. Från sängen ser jag på detta spektakel och tänker; shit. jag är verkligen helt kaos i hjärnan ibland. Och besatt av kollage. Jag har ballat ur som Emma Sundh skulle säga. Men det är fint, tycker jag. Så då gör det inte så mycket.
att skype:a med melissa om viktigheter och vem som ska satsa på helskägg och vem som ska fixa en unibrow. 
Igår var fantastiskt. Vi ramlade ut från timothys lägenhet efter halvdant schlagertittande (jag blev lite kär i frankrikes sångare) och gick gatorna fram, krstevski gick in i en telefonkiosk av okänd anledning, vi hamnade på inkonst, jag insåg efter den femte klasskompisen jag träffade att den här staden är verkligen inte stor när man bott här i hela sitt liv, vi hetsade det nyblivna paret att kyssas och hurrade, öl överallt, klibbigt golv, dansdansdans och blicka över publiken sittandes på scenen med rökmaskinen bakom mig. Det var fint, episkt, underbart. Blev bundis med taxichaffisen som kom o hälsa på mig på glitter idag med sin familj. Fett.
Lite mobilbilder från den senaste tiden. Typ som när man väntar på bussen hem mitt i natten men det är varmt ändå trots att det bara är april och man står med kinatina och tittar ner på den rosfyllda trottoaren. Eller lyxfikar med mamma och mormor på hollandia mitt i veckan bara för att man kan och sedan inser att fikan kostade mer än lunchen, och så slutligen när man befinner sig i limhamn vid det gamla kalkbrottet och blickar neråt. Lite så.
När vi kom fram till stockholm sent sent blev vi välkommnade av Linnéa med varma mackor och uppdateringar om varandra. Dagen därpå visade jag steffi runt Södermalm fram tills lunch då vi tog oss till Östermalm och lunchade med Tina i solen i humlegården!
Sedan var fredagens höjdpunkt att sitta i timmar på en flotte ute på vattnet och dela på en flaska rött med min melissos. Samt en massa andra trevliga typer. 
Håller på att fixa och trixa lite med mina stockholmsbilder. Här är en på två av mina absoluta favoriter, från i fredags när vi satt vid havet och drack vin.
