Det är december. Jag firar ju inte jul så för mig står denna månaden aldrig för julklappshets, adventskalendrar eller den bisarra traditionen i att bära in en gran i sitt hus för att dekorera den med vinröda glaskulor? (visste ni förresten att just den traditionen kommer från en gammal hednisk kung som gifte sig med sin egen mamma och sen, när hon dog, planterade en julgran vid hennes grav? nice.)

 

För mig är december mysets månad. När vintern är purfärsk och årets första snö fortfarande känns spännande. Det är en tid då jag jobbar mycket, med roliga grejer. När jag får gå runt i stora varuhus i lugn och ro och bara se stressen omringa mig men ändå inte krypa innanpå skinnet. Det är en tid när pepparkakor, julskinka och julöl börjar säljas och allt smakar typ kanel och kardemumma. Jag blir alltid ett år äldre i december. Förr var det kul för jag ville alltid bli äldre men igår stod jag och pontus på tunnelbanan och var sarkastiska över åldern och en fullegubbe protesterade vilt. vi är 20+, vi är fortfarande barn.

Och så är december en tid då jag tycker det är motiverande att börja lyssna på min vintersspellista. Och jag älskar ju mina vinterlåtar. Finns många historiska decembrar i mitt minne. En tid då jag ofta blir kär i fel sorts pojkar.

Så vissa saker kan gladeligen få ändras denna december. Men mest glad är jag över att mina syskon kommer och hälsar på om en vecka och att skånefolket planerar en roadtrip ner till malmö i slutet på månaden.