en låt som fortfarande får mig att le spontant och utan eftertanke är Live and Learn med Cardigans.

den är så himla gammal men så fort jag hör den tänker jag bara på alla vackra, roliga, bakisromantiska, vilda, unga, galna, oförståndiga år av mitt liv som gått. alltså, jag upplever ju dem fortfarande, det är mest en liksom mitt-i-allt- nostalgi. typ blicka tillbaka under tiden.

nog sagt.

den här bloggen är mitt nördiga forum och ingen kan avfölja mig från instagram pga att jag lägger upp för många bilder med låttexter under dem om jag gör det på bloggen istället.

 

låt oss börja.

I came home in the morning
And everything was gone
Oh what have I done
I dropped dead in the hallway
Cursing the dawn
Oh come on sun
Why must I burn
I’m just trying to learn

I stared into the light
To kill some of my pain
It was all in vain
Cause no senses remain
But an ache in my body
And regret on my mind
But I’ll be fine