calleth you, cometh i.
en dag förevigade jag mitt kylskåp. mitt femte i stockholm. kanske mitt allra bästa.
högst upp är en bild på mig & sanne på WoW-12 när vi var mitt-på-dagen-rusiga, jag hade precis varit i paris dagen innan typ, hon var nykär i mika men hängde fortfarande med oss. vi la oss ner på plasten och inväntade florence and the machine. en av de där dagarna jag sparar i minnesbanken. saknar henne så himla mycket ibland.
pepe le pew-magneten fick jag av Nenne när jag var nio. det var den första saken jag sparade till min framtida lägenhet. känns fanastiskt fint och absurt att den fått följa med mig hit. turkost ram med bild på mamma + morbror när de var pyttesmå. sen äre bea och jag på ett hustak i spanien, en bröllopsbild på maja och tobbe som jag fotograferade.
och så nytillskottet, bild på min farmor och farfar circa 1993. min farmor saknar jag också varje dag. det är nio år sedan hon dog men jag saknar henne varenda himla dag.
Alla andra magneter är från olika museum, med undantag för koalamagneten jag fick av Boogie och den gröna do be do be do som jag köpte i dannmark när jag var cirka fjorton och vips var det den andra saken jag någonsin sparade till min första egna lägenhet.
min bror anlände hit förra fredagen och vi firade med carbonara, på spåret och snack.
på lördagen gjorde vi pizza
på söndagen bjöd vi över folk men i måndags! då tog jag honom till carmen och introducerade honom för den allra heligaste Schnitzeln. och Karhu my love. två tonårstummar upp. palle och johanna joinade i vår loser-kväll och det var en väldigt fin måndag, allt som allt.
men visste ni att jag hann inte ens andas emellan att brorsan åkte hem och fyra nya muppar invaderade min lägenhet? de där som jag tjatat på i åratal att de ska hälsa på mig.
steffi tittade ut genom trapphusfönstret.
och vi fick oväntade frukostgäster. slängde ner en potatis men den blev inte uppskattad. alla skåningar som vi är var helt uppspelta över att se rådjur. emma skakade på huvudet och tyckte vi var jättelöjliga.
jag blev tjugosex i torsdags och vi gick en promenad genom skogskyrkogården. det var sorgligt men vackert men kallt men ljust men fint.
efteråt gick vi hem, drack varm choklad med strårom, grädde och små bitar polkagris. efter några timmar gjorde killarna tacos och vi drack bubbel och jag tror aldrig vi spillt så mycket någonsin. var helt fantastiskt roligt. efter det gjorde jag om steffi till frida kahlo.
och när alla himla hedniska dagar var över (jul, födelsedag) så kunde jag äntligen med gott samvete lägga upp en bild både på mig själv och på min present jag fick av herr och fru montecinos. nämligen tant brun tant grön och tant gräddelin. alltså de var så fina att jag trodde jag skulle smälla av. la stolt upp en bild både i pyjamas och helt osminkad och sunkig. med klohand.
och igår! igår orkade vi egentligen inte gå ut men jag propsade på att de måste liksom se stockholm och inte bara hökarängen city så vi bokade bord på min bästa tapasresturang och samlades ett helt stort gäng. anders var där! kramade om hårt. calleth you cometh i. dessa människor alltså. jag har känt dem i 8, 24 respektive 10 år. lungor.
avslutar dekadens/familje/minneshelgen med denna bild. fina hens. de fråga om de fick prova kläderna jag har på väggarna och såklart fick de det. fina blomsterpojkar.
det var allt för nu! nu jobbar jag två pass, ska till två doktorer, vakna upp och sen är det tisdag och då åker jag till malmö det sista jag gör det här himla året!
