somewhere only we know;
förra fredagen vaknade jag upp med extremt ont i högra handleden. fick bandagera och hoppas på att det gick över under dagen. städade hela lägenheten, lagade mat och belönade mig själv med en whisky sour. himla fint.
och sen gick vi ut i natten, jag la ett strassarmband runt handleden och sen hade vi så himla kul. åh.
vilket gjorde att jag fick mersmak både på whisky sours och på att ha riktigt roligt, så jag bjöd över tre favoriter och så hade vi så himla kul att alla glömde att åka hem i tid. win.
tror det var en tisdag som jag bara kände att nej, behöver lite mer helg. gjorde banana pamcakes och hade sovmorgon. åh så mysigt.
throwbackade ända till april 1979 och när mormor tog sina kids och vinkade adjö till hemlandet. tänk om dom inte hade gjort det. då hade jag aldrig funnits.
och igår alltså, haha! var och såg våra kompisars band i en liten liten källare under en resturang i hornstull, och detta var förbandet. typ finsk viking-line dansband. men det lät lite som Laakso samtidigt, så jag var ju mäkta impad ändå. markus krunegård är ju liksom <3<3<3<3<3<3
och idag var jag ledig så jag åkte på äventyr med tram number seven to heaven. läste bok ute på djurgården och åt en fantastisk sötebrödsbulle. somnade som en stock i soffan vid åtta. vaknade upp helt förvirrad en timme senare. tack för det.
