under en kväll i källaren på söder nu i helgen återupptäckte jag en kärlek till conor oberst självbetitlade album som jag var besatt i förra sommaren. Det är dock alltid låtar man missar att fascineras av, och därför tänkte jag bjuda på en nyupptäckt pärla, som ni kan lyssna på och njuta av att ni inte behöver vara ensamma på bromma flygplats i väntan på planet. Jag har haft en alldeles fantastisk stockholmsresa, som vanligt. Mer om det sen. Nu, Conor.