Ni har väl inte missat att allas våran Kristian Anttila har släppt nytt?
Jag gillar det. Det låter precis som kristian bör låta. Finurliga texter, trallvänliga refränger och han balanserar ständigt på gubbsjuksgränsen utan att falla över den, till skillnad från Lasse Lindh och Timo Räisänen.
Åh, jag känner mig som sjutton igen, på min första (och enda) siestafestival när jag såg honom live för första gången på inomhusscenen och blev kär på studs. Kristian är nog den artist jag sett flest gånger live. Han kände till och med igen oss sist, haha.