Världens soligaste aprilmåndag spenderades med Steffi, burgerking-kaffe, macaroons och lyxshake från max på bänkarna på stortorget. Så himla klockrent. Här är en liten liten låt!
Som ni kanske märkt så har jag börjat pilla lite med bloggen(alltid en bra idé att börja html-koda klockan två på natten...) så det kanske är lite kreativt kaos just nu. Jag kompenserar med en bild på en pussande Jens Lekman. Så, gå ut i solen, lyssna på tram number seven på repeat och sola för mig med, jag ska jobba nu. Ikväll kommer Beamylove hit!
Idag är det torsdag och solen skiner. Efter träning, promenad, nutellafrukost med steffi och croissanter en masse känns det som en helt okej fin torsdag ändå. Och så kom jag på att jag har lyssnat på alldeles för mycket hjärtekross på senaste tiden. Så jag satte igång vår-spellistan och återupptäckte denna fina låt.
Nu när jag ser videon kom jag o tänka på den gången jag roadtrippade med mina pojkar till stockholm tur och retur och såg Ebbot och grabbarna i skinnet på Max i Linköping. Så satt vi där, måndagssega och Linus kläckte ur sig att jag var oersättlig. och de andra pojkarna nickade instämmande. och jag bara log för att alla var så fina. och sen tyckte alla det var lite bögigt och så skrattade vi bort det. Fina fina pojkar. och fin låt!
Mina halvdryga finfina popvänner från bästkusten informerar mig om att Fleet Foxes har släppt nytt. Detta är första singeln och jag tycker det låter alldeles, alledeles underbart. Jag får lite amerikanska banjo-södern-vibbar från detta och det är ju aldrig fel. Dricka ur en dunk som det står xxx på och stampa i marken längs med ökenvägar och sjunga högt och ljudligt om förlorade kärlekar. Linnea Långevän! du är ju fortfarande i amerikatt. kan du inte göra det åt mig?
Min nya favoritlåt. Min popsvåger tipsade mig om detta igår men jag ryckte lite på armarna och tänkte inte så mycket mer förrän han nämde att det är Jocke Berg som producerat (och skrivit?) detta mini-album till Erik Hassle. Jag är inget stort fan av mr Hassle egentligen men detta var ju fantastiskt. Detta är ju så som kent ska låta! Här hittar ni miniskivan som jag förmodligen kommer knarka sönder resten av helgen. och Här hittar ni en artikel om sammarbetet. Jag menar HUR kan man inte höra kent i det här?; Nights are getting longer Feelings growing stronger Please don't make me break it Oh how can you make me Holding on and waiting Holding onto nothing I don't want to wake up No don't make me wake up
I just want to sleep and dream about the dreams we had And all the drugs in the world won't take me to your promise land
All the time i was lost i was holding my heart locked up inside a cage All the time i was lost i was cold and dead All the time i was lost i was holding my heart locked up inside a cage All the time i was lost i was cold and dead
Genom Nicolina hittade jag denna fantastiska låt. Jag älskar faktumet att jag tror att jag har hört allt conor gjort och ändå lyckas hitta nytt. Den har dessutom bästa namnet just nu; Falling out of love in this volume. Klicka på låten för att lyssna!
Efter en helg av göteborgskt solsken, plötslig snöstorm i blood bank-anda och spårvagnar från hit till evigheten kände jag bara att den sista delen av hemresan tillägnades Jens fantastiska låt. tram number one is full of fun tram number two is cutchy-koo tram number three is misery tram number four knocks at your door tram number five i'm still alive tram number six I think I'm fixed tram number seven, tram number seven to heaven. (I'm fixed) (men tram number three var inte misery. Jag åkte den ensam med melissa tryckt mot luren, profylaxandades och såg en kopia av Markus Krunegård. Dog. sen dog jag lite till. och sen återupplivades jag.)
Igår var en fantastisk dag. Kort, fin skoldag, sedan kidnappade jag Steffi för thaimat och årets första glass i solen. Sedan cyklade jag den långa vägen hem, via parken och lyssnade på håkan hellström och log mot allt och alla. I lurarna lät det såhär, förutom Gråsparven när hon sjunger som är en av de bästa cykeltur-i-vårsolen-låten, log jag för att jag lyssnade på den här. (psst! klicka på bilden!) ps. det är så fantastiskt fint när ni kommenterar. jag blir så glad. ds.
Åh, jag har ju inte visat detta. Bästa mauro &pluras kök-avsnittet. Tänk att bara sitta i ett kök och lyssna på mauro och markus lira Sarah akustiskt. Dör lite.
Jag har filat på den ett tag men idagär mina ögon pollenkli-iga och solen lyser igenom alla fönster i staden och mina nya converse har redan varit ute och strosat. Så jag dubbar våren 2011 inledd, trots att det inte alls försäkrar en snöfri morgondag. Men, det vet vi ju vid det här taget. Jag har drömt om sommar två nätter i rad dessutom, så det är väl inte ens lönt att förneka. Med allt detta dravel ville jag bara meddela; min vår-spellista är släppt! Ni hittar den Här.
Bästa söndagskvällslåten. Jag har spenderat dagen med att se på gamla barndomsfilmer och Plain Jane. Nu vill jag bara köpa massa kläder och skor och låta dagarna passera tills jag sitter med en vän med en bil på väg upp till göteborg för att välkommna aprilhimlen lite i förväg. Plus, den här låten är sanning i stop-motion. Så otroligt bra. har alltid varit och kommer alltid vara.
Lykke Li har ju släppt nytt, och jag gillar det mer än vad jag trodde jag skulle göra. Jag har sett damen tre gånger, först i Köpenhamn, sen i malmö och nu senast i GBG, men hon var bäst på köpenhamn, utan tvekan. Klicka här för att se min favoritlåt alltid från den kvällen och här för nya fina I Follow Rivers.
Det blir kanske mycket Best Coast i bloggen just nu (och melissa hatar dem, haha) men jag kan inte låta bli, texterna må vara stereotypiska och lite gnälliga, men soundet är så otroligt somrigt och okonstlat och fritt, och det är det enda jag vill lyssna på just nu. Ibland känner man sig faktiskt ganska stereotypiskt tjejig och gnällig och sysslolös. och kär.
En till fantastiskt bra låt från Ben Howard. Tillan har ju flyttat från malmö nu och han är direkt saknad. Ben Howard är en av de allra bästa musiktips jag fått av honom. (Förutom John Mayer då, och världens bästa låt In your Atmosphere.) Saknar dig kompis!
Efter ett litet tag så tröttnar man på markus k´s och bon iver´s snack om kyssar i snön och sånt där smäktande och då sätter jag på min gamla ipod med yeah yeah yeahs och tävlar mot mig själv på cykeln till skolan. Perfekt kontrast ibland, när man behöver det som mest.
