Sålänge jag kan minnas har jag tyckt att Marc Anthony är något av det mest begåvade världen har sett i musikväg.
Det finns två sidor av mig som ständigt brottas, indiepopsidan och latin-lovehalvan. Å ena sidan älskar jag håkan och kent och säkert! och markus k med hela mitt indiehjärta och å andra sidan kan jag känna hur hela jag blir fylld av glädje och välbehag av salsarytmer och vad svenskar skulle kalla sliskiga smörballader. Spanskan är ett sådant rikt språk, de har tjugo ord för varje vi har på svenska. Meningar som skulle bli helt absurda på svenska låter fruktansvärt sanna på spanska. "hon kammar min själ och trasslar ihop den, - Me peina el alma y me la enreda" ur Y, Si fuera ella? med Alejandro Sanz är ett sådant exempel. Men tillbaks till Marc Anthony. När han släppte sin självbetitlade skiva för ganska så exakt tio år sedan och kom in på alla topplistor med You sang to me satt jag som tioåring fastklistrad vid MTV och ZTV för att ivrigt vänta in nästa gång videon spelades. Det är den här skivan jag spelar på jobbet på söndagseftermiddagar trots att vi egentligen inte får spela egna skivor. Det är detta som jag fullkomligt älskar. Hans röst är fantastisk, musiken är fantastisk, texterna är fantastiska. Han är tidlös. Långt före och långt efter hollywood anser att latinovågen sköljer över dem. Det finns saker som aldrig går ur musikmodet. Latin är en av dem. Åtminstone i mitt och miljontals andra hjärtan.
When I dream at night är en sådan låt som jag får rysningar av även om det har gått ett eller fem eller tio år sedan jag hörde den sist. Något magiskt ligger över den låten. Som att alla ens drömmar är bara en flygresa ifrån en.
Gissa vem som ska se Håkan idag??! detta blir min fjärde eller femte (minns inte riktigt räkningen) konsert med håkan h och det är en sådan artist man kan se live hur många gånger somhelst utan att tröttna. Han är fantastiskt helt enkelt. Fullständigt klockren. Någon dag ska jag skriva ett långt hyllningsbrev till håkan på denna bloggen. Men nu har jag budat på traderabiljetter hela kvällen och det slutade ändå med en vän med en bil. Så, känn ingen sorg för mig göteborg, utan låt oss bli uppsnärjda i det blå, äntligen är vi på väg!
jag hittade denna videon hos finaste hanna, och tyckte om den med detsamma. Låten är ju också något av det finaste jag hört på senare år. så, godnatt kära vänner, utan er och era kommentarer, it´s a waste of time (att blogga).
Jag har hamnat i någon slags temporär john mayer-koma. Finns tre låtar av honom som jag bara spelar på repeat konstant, och dessa kommer nog komma upp som tips på bloggen under veckan. Detta av tre anledningar; 1. de påminner mig om chile, fantastiskt mycket. 2. De är perfekta att somna till, 3. han är faktiskt fett snygg och man hör nästan på rösten hur snygg han är. Och ja just det, låtarna är ju otroligt fina också, även om de har en tendens att låta lite likadant allihop.
bästa låten just nu. Jag såg dem live på festivalen utan att knappt ha hört en låt och jag blev kär i fibes oh´fibes den kvällen. Underskattat liveband minst sagt.
hej, idag har jag jobbat lagat mat varit duktig bla bla bla, mest längtat efter att det ska bli helg igen för är det någonting jag är trött på så är det vardagen. Imorgon jobbar jag till fem och sedan ska jag ut ut ut dansa dansa dansa tills jag glömmer den här förbaskade huvudvärken. bjussar på lite far&son, jag får panik-låten. Lite fredagspepp så att säga.
älskar den här låten. Jag lyssnar på den helst på kvällarna nu med baileysté med mjölk och honung samt en skål keso med hackade fikon i. Finns inte mycket som klår det dessa nymörka kvällar.
Please don't say we're done When I'm not finished I could give you so much Make you feel, like never before Welcome, they said welcome to the floor It's been a while And you've found someone better But I've been waiting too long to give this up The more I see, I understand But sometimes, I still need you
Ikväll sitter jag hemma, vilar ut efter en och en halv timmes övningkörning, lyssnar på The xx och ser på project runways senaste avsnitt. I rummet brevid steker pappa fläskfilé och nynnar frenetiskt och jag fortsätter tycka att min nyfunna frisyr är den snyggaste jag haft någonsin. Hoppas ni har en fin söndagskväll.
älskarälskarälskar denna låten. Är helt besatt av bloc party dessa dagar, förstår inte att jag inte gett dem en chans tidigare. I helgen kommer jag vara lite frånvarande men jag hoppas ni tittar in (och kommenterar förstås) ändå!
Det här är bra, little dragon heter dem. Efter att ha hört talas om dem från lite olika håll, kollade jag upp dem. So far, so good. Låter lite som Amy Winehouse med electroband och på lugnande mediciner. Bra, med andra ord.
lite söndagsmusik från Ben Kweller. Tröttnar aldrig på den där låten, helt makalöst bra. Idag har jag tagit mig hem med 2 tåg och 2 bussar genom halva skåne iklädd gårdagens outfit och en carlsberg-tröja, jobbat fyraochenhalvtimme och bakat scones. Nu ligger jag mest och jäser i soffan, väntar på att project runway ska ladda klart och tänker att det var en fasligt fin helg ändå. Nu väntar en vecka med massa jobb och kanske en högskoleinskrivning, undrar fortfarande om jag ska satsa på Originalproduktion eller Creative Writing...
Det här är min favoritlåt just nu. (eller, egentligen är det den här låten, men detta är en popblogg, inte en reggaetonblogg, om det nu ens finns något som heter så,haha) Här kan ni se den akustiska versionen med chuck och blair.
Det är finns få saker som är vackrare i låtar än fiolintron. Som i min favoritlåt alla kategorier A Higher Power med Jens Lekman, eller Regina Spektors mästerverk Us. Så idag lyssnar jag på denna. The Streets. Fint.
Idag lyssnar jag på gammal the knife och ny Regina Spektor. Som omväxling till ny the knife och gammal regina spektor. Man får ju vara lite öppen och flexibel, ha.
Tydligen så har Markus Krunegård släppt nytt, en singel som heter Hela Livet Var Ett Disco. Vilket inte är så chokerande med tanke på att jag igår läste att han ska släppa två nya skivor iår. Men, jag hörde den precis och den var fin, precis som Markus låtar brukar vara. Lite sensommarkval och nostalgi i luften på den tycker jag.
Älskar Kate Nash, och älskar Black Kids och jag älskar ju Indiecovers. Så detta kan ju bara bli bra! Nu hoppas jag att vi allihopa får en fantastisk fredag!
