Idag tycker jag vi lyssnar lite på Bright Eyes. Det är lite bright eyes-tisdag idag tycker jag. (säger jag och lyssnar på When You Where Young med Killers, haha.)
(bild, okänd) Ni glömmer väl inte att fylla på våran gemensamma spellista Skolgårdsgrus? klicka på bilden för att komma dit. Come on, join the club! och om ni lägger till får ni gärna kommentera vilka låtar ni har lagt till och varför om ni vill. Jag tycker om den spellistan, det är som att alla med världens bästa musiksmak bara hjälps åt och skapar en superduper-spellista. som en slags superhjälte. eller något.
Igår kväll åkte jag med den sedvanliga fantastiska jeepen med tre flatscreen-skärmar och grymt ljud plus fyra pojkar till helsingborg i hundraåtti i timmen. Vi spelade Smells Like Teenage-spirit och skrek ut genom takfönstret, träffade kompisarna på motorvägen, den älskade lilla gröna bilen som heter Hulken och körde om dem fortare än ögat. Skrattade hela vägen till Gröningen där vi mötte upp med kanske femton andra kompisar. Där blev det cider, öl och prat. Jag sjöng håkan-allsång med tjejerna och uppgraderade armbandskraften med killkompisarna. Vi satt runt den där jättegrillen och såg en papperskorg tända eld, vänner kom och gick och plötsligt var solen nere och klockan halv tolv. Då gick vi till Hulken och dansade till SMK på parkeringsplatser. Kramkalas deluxe och vi som blev kvar fortsatte och leta upp en krog där vi kunde smuggla in den enda i gänget som var omyndig. Vi hittade Bara Vara där vi hängde en timme innan vi gick på intensiv jakt efter en mcdonalds. No such luck så vid tvåtiden började vi bege oss hemåt igen. Vi såg Gladiator i bilen och jag somnade i framsätet med munnen öppen. Ramlade hem klockan tre och sedan upp och jobba vid nio. Tog mig igenom arbetspasset som någon slags zombie och därefter har jag tagit igen mina sovtimmar och tittat på ugly betty. Dagens låttips: Herman Düne - I wish that I could see you soon. texten är ungefär så sann som det blir.
om ni fortfarande inte är trötta på mig i skrift så titta in i min novellblogg.
Jag älskade Decemberists. Deras platta Picaresque var så spelad i min itunes för något år sedan att jag tror jag lärde mig varenda textrad utantill. Låtarna Bus Mall, Angels, Engine Driver och The Mariners Revenge song är så vackra och mystiska och samtidigt helt oemotståndliga att jag kan lyssna på dem hur många gånger somhelst. Men när man tycker om en skiva eller ett band så mycket är förväntningarna på det nya alltid extra höga. Jag undvek uppföljaren till Picareseque och har fortfarande inte hört mer från den skivan mer än The Crane-wife-låtarna 1,2 och 3 (som också rekommenderas), men eftersom jag fick den här skivan av min jugoslaviska indievän som alltid hittar bra musik till mig så tänkte jag ge det en chans. Och visst, den här låten håller förväntningarna, trots att det inte är Picaresque-stuk på det. Men å andra sidan, vad gör det?
Yow mina kära popbejbs! Det var väl en faslig tur att jag fick vara social igår, eftersom jag idag blir lämnad åt mitt schalgerfestival-tittande öde när brorsan är ute och svirar och jag är hemma för en gångs skull. Mina pojkar har killkväll och tjejerna är i London, så det blir jag och Steffi och våra mammor hemma idag. Men frukta icke. För vi är bäst och vi har pisco, chilensk sprit. Just nu steker jag fläskfilé, ringt nina och istället pratat med random stockholmare som svarade i hennes mobil och ikväll ska jag nog mest underhålla mig med att se på film och ta det lungt. Imorgon blir det full rulle igen. Jag lever på helgerna och chillar på veckodagarna, det måste vara något fel här. I alla fall, jag tänkte att ni, som också har spotify och fantastisk musiksmak, att vi tillsammans skulle ha en spellista som alla hjälps åt att fylla. Typ världens bästa blandband. så klicka Här för att komma till spellistan. och lägg till!
update: det verkar inte funka, testa nu http://open.spotify.com/user/pamcake/playlist/7jvRnKAkk6JM562k3EEK1Y spotify:user:pamcake:playlist:7jvRnKAkk6JM562k3EEK1Y
Jag som är coldplay-fan på facebook fick idag informationen om att deras live-skiva leftrightleftrightleft släppts på internet och finns nu tillgänglig för gratis laglig nerladdning. Så vad tror ni jag lyssnar på just nu? Ni kan också ladda ner den, här.
(bakom varje bild gömmer sig en låt) Ibland glömmer jag hur fantastiskt bra The Cardigans är. Förmodligen en av de väldigt få banden som alltid har gjort bra musik, ända sedan 90-talets Lovefool som spelades i Baz Luhrmans fantastiska tolkning av Romeo + Juliet, genom spacemode-åren i tvåtusentalets början fram till modehysterins 2009. En grådaskig måndag såg jag Nina Persson gå över en sidogata i malmö. Jag såg direkt att det var hon. Inte för att jag kände igen ansiktet, men det kunde inte vara någon annan som gick med höga vackra svarta stövlar och leopardpälskappa en vardagsförmiddag. Det var någonting i luften kring henne, en coolhet som hon alltid så obekymrat utstrålat. Och en stilförebild svenska modetidningar allt för ofta glömmer. När Cardigans gjorde comeback för några år sedan hade hon på sig ett silverhalsband med ett hänge som föreställde en rytande tiger. Jag tyckte den var så fantastisk. På Glitter sålde de liknande i plexiglas, och det har länge varit ett av mina absoluta favoritsmycken. Och låtarna, vad kan jag säga. Lovefool är 90-tal personifierat för mig, Don´t blame your daugther påminner mig om gymnasietiden och pojkar som litade på som förstörde mig, Erase/Rewind var den coolaste videon jag hade sett som 11-åring och For what it´s worth kommer alltid vara en av de mest ärliga och vackra sångtexterna någonsin. Och så påminner introt mig om svt-nyheternas jingel. har ni något cardigans-minne?
Usel blogging idag, jag vet.Skyll på Nina. Hon kom hem till mig två på natten, vi pratade i x antal timmar och sen väcks jag av min I call shotgun-ringsignal alldeles för obamhärtigt tidigt, mamma vill att jag ska jobba. eller ja, jag måste jobba. Lämnar min jugoslaviska virrpanna i sängen och tar världens mest sega cykel till jobbet, jobbar tre timmar, cyklar hem, köper gott, vandrar iväg till pildammsparken där vi sitter och pratar om allt och ingenting till sena eftermiddagen då hennes pojkvän Sparris kommer och rövar bort oss. Eller ja, jag skulle hem.
Som plåster på såren ger jag er ett nygammalt musiktips. The Animal Five.
min vän Tillan tipsade precis om en finfin låt. Jag blev positivt överraskad, eftersom vi alltid brukar mobba honom för hans begränsade musiksmak (det stavas killar med gitarrer och singer/songwriter-musik) men detta var bra, faktiskt. Så det blir dagens musiktips och nu ska jag faktiskt snart ut och träffa herren i fråga också, om allt går vägen. kompisar som inte har jobb/är lediga och pepp ftw!
idag när jag skulle sätta mig på min skrangliga blå cykel och ta mig via parken till staden, då fick jag plötsligt för mig att Change Your Mind var en jättebra låt, men jag menar, det visste jag ju innan, jag hade bara glömt det. men, detta är dagens låt.
www.myspace.com/icallshotguntheband En dröm har alltid varit att ha ett band spela på en hemmafest. I helgen gjorde I Call Shotgun någons fest. hey guys, jag har ett ledigt vardagsrum och älskar er musik, kom hit, dörren står öppen!
yow dudes, fett dåligt med uppdatering, men jag lyssnar på hip-hop och kliar mig om mina stackars pollenögon. Idag är alla lediga och jag ska först till kolonin med familjen som tjatar att de aldrig ser mig längre och sedan blir det grillning med massvis med folk vid hamnen. Låter bra, huh? Lovar att komma tillbaks med dubbel styrka snart. tills dess:
Idag är det sommarvärme, onsdag och extra mycket pollen i luften, det är vår helt enkelt, och då cyklar jag på skrangliga blå cyklar och lyssnar på såpbubbler.
Det var alldeles för längesen jag tipsade ordentilgt om nya band eller artister tycker jag. Men nu är det dags igen, genom Felicia-Tigerlilys spotifyspellista fick jag upp ögonen för en liten spanjorska som sjunger förvänandsvärt felfri engelska under namnet Russian Red. Hennes röst är helt fantastiskt i mina ögon (öron) och varje låt från henne jag spelar upp fastnar jag för.