En dåligt mobilbild senare var vi på väg i bussen till festen där ungefär 70 superhjältar samlades i en trea på värnhem. Fantastiskt bra musik, skönt folk och roliga kostymer gjorde att innan man hunnit blinka var klockan kvart i tre och vi var på väg mot en nattfalafel på möllevången. Steffi var snyggast av alla, som vanligt, i sin wonderwomandräkt. Idag, efter en långfrukost och mycket snack om gårdagens bravader samlades vi alla i västra hamnen för glass och lite annat. Massa folk från gårdagen var där och solen sken starkare än den gjort i år vill jag tro. Fantastisk fin helg!
Den här bilden tog jag en tidig junidag förra året, på sjömansfest i södermälarstrand i vår älskade huvudstad. Det var kanske den bästa sommarnatten på året och vi dansade tills långt efter gryningen.
Den här bilden föreställer mina pojkar, de som tycker mest om mig och jag tycker mest om tillbaks. Dock saknas det minst två-tre på bilden. Men ändå. Den här bilden har jag framkallat och nu har den den stora äran att husera på min fönsterkarm i en liten glasram. Så att jag varje morgon kan vakna utav att mina pojkar hälsar mig godmorgon och att Esteban längst fram tittar åt andra hållet i sin disträhet. Alla kommer verkligen till sin rätt på denna bilden. Alla är på något vis precis sig själva.
det blev söndag så småningom så vi klädde på oss och drog ut på söders gator för att möta upp de finaste tjejerna i stada. för att äta crepes på en sidogata till götgatan! De var makalöst goda men personalen var ohyggligt otrevlig och inte alls serviceinriktade. Men vi hade så trevligt ändå så det gjorde ingenting i slutändan. Sedan delades vi upp då alla skulle åt sitt håll, men Bea stannade med mig och vi besökte Tina på hennes jobb en liten sväng! Vi tog bussen till Djurgårn där vi mötte upp med korvgrillande pojkar! Vi spelade finns i sjön tills korten nästan försvann, och drack rosé med jordgubbar i vårsolen! Efter det lagade jag mat, vi gick till en medeltidsbar i gamla stan, tog tuben hem (via mcdonalds slussen + pommes med mjukglass såklart,) och pratade cheesy snack om kärlek med lika cheesy tillbehör.
Min lördag bestod av ett uppvaknande i segeltorp, en seg buss/tub hem, lek med bokmärken så vi glömde tiden, brunch på söder med meliss och kinatina, fika på götgatan med folket, vandring omkring halva stockholm ensam med min ipod, eftermiddagsfika med nina i gamla stan, kareoke på odenplan och slutligen en sväng via Wirströms och sedan hem med ett midnattstopp på mcdonalds slussen för lite mjukglass + pommes. Fin lördag.
I fredags övningskörde jag genom halva skåne för att möta upp med mina fyra pojkar och se bilen lastas full av packning och öl. Vi körde tills det blev kväll och kom fram till en egenbyggd villa ute i segeltorp, jag målade läpparna röda och sedan var huset plötsligt fyllt med massa fint folk. Så vi drack vin, dansade till nittiotalshits och vissa badade bastu till den tidiga morgonen. Den sista bilden var min sista syn för dagen. Fint.
Nej, nu gör jag faktiskt som såhär att jag tror jag far iväg till Stockholm igen. Jag har en vän med en bil och tre till som ska hänga på. Så om ni ser en silvrig bil längs motorvägarna imorgon med två identiska tvillingar, två bröder och en hysterisk, ciderpåverkad pamcake som skrålar till tiger lou, så är det förmodligen vi. Då får ni lova att vinka. Nu ska jag sova. Men imorgon ska jag träffa alla mina ögonstenar igen. Mina hjärtan. Mitt stockholm. Vi ses när vi ses hörreni. Det är ju ändå tomt här utan er och era fina åsikter i kommentarerna.
efter cirka fyra timmars nattsömn, min o steffis sötmammor, dagens outfit, på kvällen hamnade jag i gbg, på sejdeln med fantastiska människor och billiga drinkar, sötnosar, jag och sctek-linus min eviga vapendragare, Sedan blev det morgon efter en natt av missade spårvagnar och sjukhusbesök för killarnas del.. Inget allvarligt i slutändan. Men de var trötta när vi mötte upp runt tolvtiden, då de ringde och sa att de skulle bjuda oss på frukost hemma hos Tom. Så vi satt på arton kvadrat, drack kanelkaffe och försökte pricka gifflar i Andrés mun medan Sufjan Stevens spelade ur högtalarna. ...och åt skinkmackor samt debbatterade mac vs. pc, samt såg ut mot härliga göteborgs ojämna skyline. Vi skåningar var faschinerade. Sedan begav vi oss till södern igen i en silvrig bil och jag halvsov i baksätet på täcken i papperskassar till jay-z´s tidiga hits. Sämre kan man ha det.
När ni läser det här är jag förmodligen på väg uppåt i en liten liten gul bilmed destination Ulricehamn, eller så läser ni detta lördag eftermiddag och då befinner jag mig för att andas lite gullbergskaj-luft igen, träffa mina allra goaste götlaborgare och bara komma iväg från dessa gator jag trampar på varje dag. Eller så läser ni detta på söndag, då jag och två vänner med en bil åker neråt igen för att hamna på en fin tillställning i Lund. Det blir roadtripshelgen, med andra ord. Den första av många detta året. Om ni saknar mig för mycket kan ni ju antingen slänga in en kommentar eller så kan ni lyssna på spellistan jag tipsar om i några inlägg neråt. Annars hörs vi när vi hörs. Det är ju vår nu, baske mig!
Idag, efter en tidig körskolelektion, en snabb vända på gymmet och en välbehövlig städning av mitt lilla rum, begav jag mig över gatan med lite proviant och så lagade jag och Steffi årets första vårlunch. Det blev kycklingfilé med mozarella och salami, quinoa och en sallad med fetaost, samt Corona och Cider till. Detta avnjöts på hennes markbalkong och vi diskuterade faktumet att vi inte frös ett dugg. Det känns konstigt. Som Moncheri-linnéa sa i sin blogg idag, det känns som denna våren är ett mirakel. Verkligen.
Mitt internet bråkar med mig dessa dagar, jag får panik (som för övrigt är mitt mest överanvända uttryck just nu,) min cykelsadel tar isönder mina strumpbyxor, dess senaste bravad var mina fina röda från tjallamalla som jag knappt använder för att jag är så rädd om dem, men det gjorde ingenting för när jag kom hem idag från jobbet hade jag världens finaste studentinbjudan på köksbordet, från min finaste Hanna. Hon citerade en av mina favorit Spektor-låtar och ritade massa interna saker. Jag blir så glad. Utöver det har jag tagit hand om min sjuka mamma genom att laga mat och koka te och klappa på huvudet. Jag vet inte om detta är så intressant för er att veta dock, men det är iallafall vad jag sysselsätter mig med just nu.
Hej mina popbejbs. Jag har haft en hektisk helg trots att jag inte gjort så mycket. Bakat macaroons och hängt med mamma, jobb och städa och titta på melodifestivalen med pappa och steffi, dricka vin och fnittra åt Alladin på VHS (jag kommer alltid älska vhs framför dvd), titta på gamla latinomusik-klipp på youtube, cykla till jobbet, ha mensvärken från Gehenna som gjorde att jag fick ringa in en extra de sista tre timmarna idag och istället sova igenom hela eftermiddagen. Nu sitter jag i min nybäddade säng och lyssnar på lite Jens, spelar lite tetris, ser på lite south park och tänker på när den där förbaskade våren kommer. För jag lovar er, så fort jag ser riktiga bevis på den (helt bortsmält snö + pollennäsa) så kan ni vänta er en freaking fantastisk spellista från mitt håll. Men idag får ni inte mycket mer än detta ur mig.
Idag var nästan min enda lediga dag denna veckan, så jag drog ut Steffi, först till gymmet där vi svettades och tränade och läste skvallertidningar i en timme, sedan tog vi bussen in till stan trots att hela världen inte var så underbaaar. I duggregnet försökte jag vara fashion i min lila kappa och uppkavlade ärmar som fick kavlas ner över den vita gåshuden man har såhär i mars, gick runt och trånade efter saker jag inte har råd till just nu, så vi tröstade oss på mitt bästa fik, S:T gertrud Patisserie vid caroli, där vi satt i timmar och läste artiklar om Björn Gustafsson och Magnetic fields och snackade strunt.
När jag höll på att välja ut foton på fujifilms hemsida för att framkalla, insåg jag hur fantastiskt mycket roligt jag har varit med om den senaste tiden. Det är lätt att glömma fantastiska övernattningar i alla fina städer jag besöker när det enda man ser framför sig är ännu en iskall månad och sittmärken i hemmasoffan. Så jag tänkte göra en liten påminnelse, ni har säkert minst lika fina minnen själva också, förstås. 2008; Min och Citronmelissens första resa bar av till Jens Lekmankonserten på Vega i februari, vi hade känt varandra i drygt ett halvår och båda var lika fascinerade av Jensan. (och fortfarande är!) Mars och det var dags för londonresa med familjen + steffi, vi bodde på ett litet pittoreiskt vandrarhem i norra london, drack baccardi breezers coconut (som vi för övrigt inte hittat på någon annanstans än london!) i vårat rum på kvällarna, gick på museeum och blev förälskade i primark på dagarna. Fin vecka. Sen hann jag knappt komma hem förrän mina stockholmare kom på besök och jag hakade på en köpenhamnsresa till, drack varm choklad i nyhavn och esteban fick måsskit i håret. Episk resa. Och såklart fick jag en direkt, oemotståndlig mersmak för de där nollåttorna, så månaden därpå, i aprilsolen tog jag o min trogna bundskamrat första bästa lågprisflyg till huvudstaden för att bo i haninge hos nina virrpanna och äta en diet som nästan uteslutande bestod av mcdonalds och fikor. Jag höll mig hemma i kanske två dryga månader efter den resan men sedan var det studentveckor och då är det väldigt lätt att man somnar på en madrass i johannas sovrum i en skånsk småstad. Vi höll ut en knapp vecka innan två bilar och en kommunalbuss färdade oss till smygehuk och sveriges sydligaste hus, där vi spenderade en helg i midsommar med att köra fyrhjuling, rida islandshästar och sova i väldigt kalla, väldigt blåsiga tält på parkeringsplatsen. fast justja, innan dess var det maj, jag slutade min utbildning och bjöd alla mina pojkar och mina få fina flickor för en grillfest i min sommarstuga där vi sjöng lägereldssånger till midnatt och åt frukost dagen därpå i solskenet. Jag tog tåget till Älmhult med steffi för att besöka systrarna Hellqvist och dagen därpå åkte jag buss med melissen till metropolen Växjö. Fin och lugn sommardag. Det blev juli, vi allierade oss med anders och jonis och körde en mycket blå bil många timmar upp till Strängnäs och blev en liten familj med gemensamma frukostar på vardrarhemmet för en helg. Och lunchbundisar. Dagarna efteråt åkte vi ut till Ekerö och bodde med Beaälskling och badade i ett midnattsvarmt mälaren. Augusti kom och Esteban ringde en vardagsmorgon och frågade om jag ville hänka till HBG. Såklart sa jag, tog endast med min plånbok och upplevde den första av många spontanövernattningar hos mina juggs i staden. "Kom så tar vi tåget till Dösjebro!", sa timothy och benji på tiden då de inte heller hade körkort. JA sa jag, och upplevde en kväll med poolvatten och elektriska spel och prat. Sov på en blommdoftande dubbelmadrass i vardagsrummet själv och var nöjd. Det blev en höst som bestod av endast HBG-resor och de har vi ju redan sett bilder ifrån, men en vecka kom stockholmarna tillbaka till södern och vi tog ännu en tur till köpenhamn, i höstkylan. Men lika magiskt ändå. Året 2008 avslutades med en decemberhelg i Köpenhamn med melissa, ungefär precis som den hade börjat. Vi såg lykke li live på vega, drack tjugofemkronorsvin, gick vesterbrogade fram och pratade med drömska ögon mot dryga danska poppojkar (eller det var nog mest bara jag!)
Idag är det ett år sedan min sista dag i chile. Idag är det ett år sedan jag gick barfota på grönt konstbevattnat gräs bland kullar höga som berg iklädd endast en mörkblå kort h&m-klänning från föregående årets rea. Ett år sedan blåa skyar, avskedsmiddag utomhus med hemlagad mat, chilenskt vin och köpta tårtor. Ett år sedan en av de bästa söndagarna i mitt liv so far. Så idag tänker jag på paradoxen att familjen i huset vi bodde i måste bo hos släktingar för deras har inget vatten eller el just nu, folket är skräckslaget och en nation är i uppror. Min nation. Eller det där landet som gör att jag har mörka ögon, mörkt hår och tycker om att dansa för. Det landet som inte är mitt men som jag räknas till i sverige. Och som när jag är där, räknas jag som svensk. Man kan se det som att jag inte hör hemma någonstans, men jag har alltid försökt se det som att jag har två land, istället för ett.
Massvis har hänt sedan jag skrev här sist, till att börja med har jag sagt upp mig från jobbet definitivt, jag har bjudit två pojkar på fika i personalrummet, jag har ätit plankstek på lángelo med Johannabanana, jag har sett Makthaverskan med henne samt druckit margaritas, gått vidare till indian curry hut där personalen ville att vi skulle beställa någonting men istället gick vi därifrån och vandrade förbi chokladfabriken med tveksamma ansikten för att sedan stationera oss på KB. Där var det fantastisk indie, en gammal klasskompis stod som dj i vinylbaren och jag diskuterade muskler med Robin över rödvin och cider. Sedan träffar jag på min kära kära bloggläsare Karolina som bjuder på godisshot för att "så är det att vara bloggkändis i malmö". Jag tror det var bland det roligaste på hela kvällen. Sedan dansade jag tills klockan blev tre och hiphoppen ersatte de fantastiska popdängorna, och trots att jag fortfarande tydligen kunde hela texten till Petters "så klart!" var mina kamrater måttligt imponerade, så då var vi tre kvar som delade på en hawaii-pizza på campus över djupt relationssnack, fixade en billig taxi hem och somnade gott vid fyrasnåret. Ibland är malmö riktigt, riktigt bra. Igår var en sådan natt. Imorse vaknar jag däremot med tungt huvud och en hysterisk pappa på koffeintabletter som säger att det har varit en fruktansvärd jordbävning i chile. 8,8 på richerskalan och en av de kraftigaste någonsin i världshistorien. Morfar är ok fick vi höra men jag har så många mer där nere i mitt kära andra hemland som jag inte har hört från än. Nu lyssnar jag på en finfin spellista och har ätit alldeles för god och för mycket mat igen. höres snart igen babes,
(hej, jag har inte uppdaterat för jag har varit iväg på en liten roadtrip + bröllop och massa dans, men den historian kan vi ta när jag lagt in fotona på min dator. Just nu minns jag mest ett minne från september 09, den där roadtrippen med bästesteban och tjockandy; ) "Den här helgen har jag även blivit uppbjuden till dans av en av de där snygg-killarna som jag är sådär obotligt svag för och som melissa inte förstår fascinationen med. Jag har blivit buren två gånger, både i gbg och i ett vardagsrum. Jag har somnat i ett annat vardagsrumsgolv av ren utmattning och ett glas äckligt rödvin, jag har spenderat säkert tio timmar i en liten bil med två av de roligaste jag känner, jag har ätit mjukglass på mcdonalds med dem och två blondiner vi raggade upp på motorvägen, Jag har jobbat till latinotoner, shottat sverigeshots, jag har somnat spelandes xbox, jag har skrattat med vänner som jag vet att jag har och åt vänner jag inte längre har. Allting har ett slut. Och det är faktiskt också helt okej,"
Dudes mina raringar, Jag har en ny spellista till er. Den innehåller alla guldkornen som gjort att jag överlevt ishala gator, benmärgskyla och kalla hjärtan; La Fille Danse med Damien Rice, en rå ballad som slutar med nonsenstext på franska, Fall At Your Feet med James Blunt, som jag upptäckte genom filmen The Black Baloon, Cape Canaveral medConor Oberst - från självbetitlade skivan som jag var besatt av förrförra sommaren, Dance Anthem of the 80'es som beskriver mitt noll9, Fleet Foxes Ragged Wood som sjunger Spring is upon us, follow my only song, darling I can barely remember you beside me, När Mew sjunger om snöbrigader, Glenn Millers Moonlight Serenade som får mig att tänka svartvitt, vippiga kjolar och baskrar i alla färger, Hets! med markus K´s raspiga stämma som sjunger så att mitt hjärta smälter lika fort som när jag var sjutton och hörde Magiskt men Tragiskt för allra första gången, Samma med Second Winter med Laakso, Kent sjunger vidare att jag fuskar mig febersvag, jag känner att jag glömt någoting kvar, tappar mina kläder, tappar värmen grad för grad, Of Montreals Gallery Piece text är exeptionellt bra, If Winter Ends med Bright Eyes är därifrån jag fick titeln till hela spellistan i fråga, Blue Foundations Eyes on fire ger mig gåshud för rösten är så klockren till en isblå skogsbakgrund, Little Red med Kate Nashraringen kommer alltid vara vinter och magiskt bra för mig, My Girls med djurkollektivet beskriver vad min idealman skulle säga, Elliott Smith-låten är snöfall en midnattsöndag, BD-låten har jag till tedrickande eftermiddagar som värmer kyliga fingertoppar, The Wrong Hands med Lekmanraring påminner om att det en gång var sommar och att det kommer hända igen, I Dont Know What To Say från magnetic fields nya är barnsligt enkel komplex perfektion i låtskrivande och tonsättande, Hide and Seek-covern med pianoplink lyser upp helgeftermiddagar och misslyckade kladdkakor, My Broken Heart är ledsen men också sann och fin, Young Lions lyser upp i tisdagsmörker, The Deportees-låten ger lite soul när indiedepp har övertaget och slutligen övertygar The White Stripes om att vi kommer bli vänner.
Mina små stockholmelskos. Jag kan bli lite onärvarande i helgen, för i just denna stund har jag två goa göteborgare som sover i mitt rum. Jag jobbar ett sista eftermiddagspass idag för veckan, sen ska vi allihop försöka hitta på så många äventyr som det går. Men först; frukost, toaträngsel och jobb!
1. Varmt mottagande till stockholm och melissens källare, vi gick på vin och vintagekväll på beyond retro, köpte fantastiska klänningar och uppdaterade varandra över en bag in box. 2. Fredagsfrulle på Bakverket, underbarast i världen. 3. jag fick en blomma i min sallad som melissa posade med. 4. Jag hängde på Discobowling med ett helt gäng, blev bjuden på öl och gjorde några strikes. 5. Vi käkade på pizza hut och jag tog en Pepperoni Lovers. 6&7. Det blev lördag och efter att ha bjudit Linnéa på pannkaks och ägg-frukost flängde vi runt på stan, åt ytterligare en pizza och sen gick vi till en hemmafest som var fantastisk. Sjöng Lönnlöv-texten till Maple Leaves i bakgrunden. Sjöng Empire state of mind och bytade ut NY mot Stockholm. 8. Söndag lunchade jag med Hanna på Vapiano och sedan mötte vi upp de andra över en Corona på Götgatan. 9. Jag åkte till Skärmabrink ensam för att spela worms och dricka hemmagjorda drinkar med svenska och australienska pojkar, sen gick vi in till söder för en sen söndagsöl. 10. Stockholm var så iskallt det bara kan vara, och samtidigt likt ett freaking underbart Narnia. 11. Sushilunch på Kungsgatan, jag fick gratisäta i hemlighet. Emmet och Linnea hade Wasabiätar-tävling. 12. Efter en obilgatorisk jordgubbsöl med Vicky på belgobar drog jag mig hemåt igen.
Gissa vad som var det första jag gjorde efter att ha landat i melissas söderkällare? Gå på vin och vintage-kväll på beyond retro. Provade fantastiska klänningar, köpte en solgul sommarklänning som är snudd på fantastisk, sa hej till elsa billgren och gick på ett vernissage. Sen lagade Melissa världens godaste kvällsmat och bjöd på rödvin. Det blev fredag och jag vandrade runt i staden med trippla lager strumpor på benen, förfrös fingrarna i minustolvkyla, mötte upp Linnea för lunch på söderhallarna, tog en öl med tjejerna på Högbergs, mötte upp ett helt gäng för att spela discobowling, äta på pizzahut och sedan avsluta på en irish pub några stenkast från min temporära boning. Idag skvallras det om vintagemässa på skrapan som jag kanske inte hinner gå på, jag ska laga lunch, och sedan blir det iväg iväg iväg!
