Okej, nu har jag lyssnat igenom Röd-skivan för första gången. Flera saker slår mig.

1. Jag kommer aldrig acceptera att kent numera har en elektro-crush som aldrig går över.
2. De nådde kulmen i mina ögon med Du och jag Döden-skivan. Den skivan är ett närmre mirakel, melodier i de låtarna har gett mig mer gåshud är mycket annat. För att inte tala om Vapen & Ammunition, som har de starkaste texterna i form av Socker, Kärleken väntar, Duett, Hur jag fick dig att älska mig, mfl.
3. Det går inte att jämföra kent med sina tidigare alster. Det är som att jämföra en man du varit gift med i 50 år med när ni var nyförälskade.
4. Jocke Berg är fortfarande en litterär mästare, jag dör.
5. Bästa spåren är Vals för Satan, Idioter, Svarta Linjer och Det finns inga ord.

Det finns verkligen inga ord. kent är en del av mitt indiehjärta som slår och slår och slår.

happy friday!