Det bästa som finns när jag bläddrar igenom streetstyle-sidor är att finna personer man känner igen.
Denna gången hittade jag två av mina favoritkillar, Adrian Grenier, som jag trånat efter sedan Drive Me Crazy-filmen släpptes för drygt tio år sedan, och Håkan, älskade håkan, som jag fångat en ros från och har två signerade skivor på, samt inte kunde få ut annat än ett förvirrat "du gör underbar musik!" när jag träffade honom på en skivsignering.

Fina pojkar.