Jag har vunnit tillbaks en låt idag. Eller, jag vann nog tillbaks den för längesedan, men det var först idag när jag hängde om en miljon smycken på sin nya rättmätiga plats i affären som jag insåg det. Den är min igen.
Den är inte hans, det är inte längre gåshud i venerna som när han spelade den akustiskt och såg med brännande ögon rakt in i mig och spelade lite för hårt på strängarna än vad som egentligen var nödvändigt.
Nu är den låten bara min igen. min min min.
Och det gav mig ett mini-lyckorus en halvgrå söndag mellan tidig morgon och övningskörning.