Idag är en måndag som försvann fort, jag ser på min kalender och inser att jag har exakt ingenting alls överhuvudtaget bokat fram till söndag klockan två, jag tänker på hur mycket pojkblickar i överflöd kan göra med ens välbefinnande, att jag kan köra utan problem på motorvägar och rondeller och korsningar och svänga och sådär, att imorgon är det juni, att det är världens finaste solnedgång utanför mitt fönster och att de närmaste 4 veckorna förmodligen kanske blir alldeles, alldeles fantastiska.

Oh justja, låten är skitbra också, älska the national, sångarens röst och att varenda låt är värdig ett eget filmkontrakt.