Berätta om din bästa vän:
(melissa och johanna är också eviga tronarvingar till denna plats men jag tänkte skriva om den tredje nu!)

Tjockis, bästeban, hästochvagn, poto, assface, eteeban osv. kärt stört barn har många namn.
Det finns något med Esteban som gör honom till att vara bäst i världen på så sjukt många sätt.
Vi har gått igenom en livstid av problem runt omkring, hängt i gäng med alla världens nationaliteter, rest runt som inga andra och har femhundra interna skämt.
Vi har hängt ihop sedan vi såg ut så här;

dvs gått från kids till coola katter på nolltid. Eller ja, tio år nu snart (!)

Om det inte hade varit för Esteban hade jag aldrig sett så många platser, känt så mycket folk och sett så många serier.
Något av det bästa med honom är att han lär mig nästan varje dag att vara snällare. Att ge folk lite mer. Lite mer tro. lite mer hopp, och lite mer kärlek. typ. usch vad ostigt det blev nu. När jag gråter över killar lånar han mig en axel och bjuder mig på cider, säger att de är idioter och att vi ska dansa istället. Om jag gör något fel så säger han det med detsamma, om han gör något fel säger jag det med detsamma och hans åsikt betyder så mycket att jag inte kan tro det riktigt. Ibland ses vi inte på veckor och ibland hänger vi nästan dagligen. För övrigt har vi världens bästa humor i hela världen, kan samma tre språk flytande och är världens bästa dissningsmaskin. Om jag hade trott på själsfränder hade han nog varit it.