du kommer födas och dö och födas igen så länge du hör musiken;

Kategori: Weekend Wars.

Idag! (igår) fyllde Pamcakesbloggen 3 år!
När bloggen började, 2009, såg mitt liv ut såhär:

Sol, vemod, fina fina vänner, rymma till andra hamnar, andra famnar (fyndigt där va) vänner kom och gick och jag var kär men där jag var fanns inget hjärta att ge bort. Mitt starkaste minne är ändå att springa runt västra hamnen mitt i natten en tisdag, dricka vin och äta pizza, se världen upp och ner och sjunga i arabbilen hela vägen hem.


För två år sen var mitt liv lite såhär;


En kall april i varma hus, roadtrips till städer längre bort, vänner som kom tillbaks och vissa som aldrig sågs igen. Stora hus med bastubad och kletig mascara. jag hade guldblont hår och älskade knalliga strumpbyxor, hade den sämsta chefen i världshistorien och kände att jag behövde göra någonting annat än att stå i affär tills mina ben fick åderbrock och bitterheten tog över. Kär igen, såklart. I en pojke som inte fattade någonting. Jag satte ett litet litet hjärta i hans ögonvrå men han drog aldrig mitt ut ur bröstkorgen.


För ett år sen;



Den här bilden är egentligen inte befogad för att representera april 2011. Men den visar ändå lite till hur livet var just då. Som en fin balkong full med skit. Som behövde flyttstädas ifrån kundvagnar, båtmotorer och kravallstaket (literally). Filip är kvar i mitt liv dock. Även är de allra flesta inuti lägenheten just då. Men det krossar ändå mitt hjärta lite när jag tänker på hur saker förändras på 365 dagar. Kärlek blir till grymma skämt och bekanta blir till bästa vänner och bästa vänner blir till... ingenting.



Just nu är mitt liv lite såhär;


Kim får representera årets bild! Lite lagom vin, lite ben and jerrys, lite hårscarfar och fina fina människor som jag är så glad över. Hon sa att 2012 skulle bli det balanserade året. vem ska hon umgås med då? jo VI.
För övrigt är detta april också roadtrips, lite vemod och en flagnande solbränna från vinterns bravader. Men inget hjärtekross och en bra mycket lyckligare vardag!

Nåväl. var inte min mening att bli så djup men men ni vet ju hur jag blir vid detta laget!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: