Förra året resumerade jag läsåret 10-11, och jag tänkte att jag menar, det är ju en rätt bra tradition ändå. Så nu kör vi igen!

 

Har typ inga bilder från september, men jag var i alla fall på visit i stockholm för att gå på Daniels bröllop, spatsera runt i kort röd klänning och ha fikamaraton. En mycket, mycket fin helg. Början på något nytt liksom. Nya vänner, nya ambitioner, nya förhållanden osv. Bilden på krissie har egentligen ingenting med det att göra, men han har så finurlig min så han får vara med ändå. och så hängde vi ju lite i Nytorgsparken.

 

Jag köpte en ny macbook, var besatt av fruitninja på mobilen, fick iphonetumme och nördade in mig i skolan. Fikade massvis som sig bör under hösten, tog mycket bilder på mat och gick på p3 humorgalan med folk och fick höra att min bästa vän skaffat flickvän. Vi diskuterade saken livligt och jag var väldigt glad å hans vägnar. När oktober blev för kallt kom Kim och Sanne till min stad och drack hotshots, åkte buss, tog tåget till bårslöv och andy och kramades på kärleksgatan. Mycket fin oktober, I must say.

 

Det blev dags för årets stora feta juggebröllop mellan Alex och Milos, så jag åkte med benjimobilen till Helsingborg i min finaste klänning och pälsponcho för att se de två vigas. Utöver det fick jag lunginflammation i november och spenderade typ två veckor med att inte. orka. någonting. alls. Åt inte, gick inte, pratade knappt. Det enda jag orkade var att trycka på play och paus på datorn så jag spenderade mina dagar i något slags halvsovande tillstånd framför tv-serier. Jag vill aldrig mer ha lunginflammation igen. Det var bland det värsta jag varit med om i mitt liv. Utöver det var november också fint.

 

December 11

December är ju alltid min favoritmånad, så även detta året bjöd den på massa skoj. Förutom det höll jag på som en galning med min b-uppsats, som tog tid och energi och engagemang. Men jag pausade duktigt med att rymma till bästkusten en långhelg för att se min bästa vän vigas i falkenberg. När det var över hoppade jag på tåget till Göteborg för öltorn och dans och klubb-s tårta med Kim och Sanne. Så himla bra månad. En vecka var kvar på året och vi åkte till Karlshamn och upptäckte att vårt gäng återuppstår oberoende av plats eller tid. 

Året slutade för övrigt också i Göteborg, på ett berg på Hisingen med några fina och några okända och sådär. Klockan fyra på morgonen gjorde Selver pasta carbonara till oss och där och då kändes det som det bästa någonsin.

 

Januari var en sådan konstig mellanmånad. För jag visste att jag skulle resa iväg i två månader, så allt spelade liksom ingen roll. Jag vandrade mest runt staden, gjorde klart mina skolarbeten, ignorerade vintern för snart var jag inte kvar och Kim kom och hälsade på mig för vi skulle inte se varandra på två månader. Helgen innan jag åkte bjöd jag mina närmaste på adjömiddag på Bright och sedan dansade vi iväg i natten. Väldigt bra helg.

 

Det finns många fantastiska landskapsbilder från Thailand, och vi hade riktigt riktigt kul där också. Men det var vid det här bordet vi spenderade varenda kväll. Varenda kväll lagade Lotta fantastisk mat och vi satt och njöt och visade upp våra solbrännor. Sen bytade vi om till bikinis och sprang till poolen utanför och tittade på stjärnorna och lät myggen äta upp oss. Och att somna till ljudet av en aircondition i sin egna dubbelsäng. Jösses vilken lyx. När jag sedan åkte ifrån thailand insåg jag att jag typ inte kan leva utan Sanne. Fantastiska människa. I slutet av februari åkte vi till bangkok och jag tog ENSAM ett flyg till sydney! Det var en av de galnaste sakerna jag någonsin gjort. Under resans gång tänkte jag "vad i hela friden håller jag på med" lika många gånger som "detta kommer bli friggin fantastiskt."

 

I mars var jag i Sydney. Bodde i Gleebe med världens bästa Chittleboroughs, sov på en soffa med kackerlacksbesök mitt i natten och lärde mig stadens busstrafik. Drack världens godaste kaffe, umgicks med fina fina fina människor, pendlade till Bondi för att hänga med Tina och träffade riktiga original. Jag och Rosanna dreglade över varenda Aussieboy och med boogie och emmet åkte vi på roadie till södra aussie. Badade i källor och klättrade i klippor i timmar. I sydney var det den regningaste sommaren i mannaminne och jag flinade över hur ironiskt olycksdrabbat mitt liv alltid ska vara. Men någonstans där, när jag satt ensam på ett fik i gleebe och åt pannkakor och smuttade på en cappuchino, insåg jag att det finns en miljon saker som kan ändra ditt tankesätt. Där och då förstod jag att klarar jag detta, klarar jag allt. Annars var jag på fest i Manly och dansade salsa, tog färjan, gick på botaniska trädgården, lärde mig uttrycket "no worries" och blev utskälld av en kines i newtown. En fantastisk månad egentligen.

 

April var...annorlunda. Jag hade kommit hem från mina resor och började kliva in i livet jag lämnat i snön. Vi började planera Beas bröllop och letade tärnklänningar som freaking psykopater. Men det var ändå kul! Jag föll ihop ganska så mycket och allt var väldigt, väldigt jobbigt. Två stora saker har hänt detta året och båda har velat knocka mig medvetslös. Men jag sjöng på Shake it out och rymde till Göteborg och Karlshamn för kramar av mina bästa. Pratmaraton, piggelindrinkar och promenader vid havskanten började långsamt pussla ihop mig igen.

I maj såg vi Maskinen på liseberg, hade möhippa för Bea och planerade vidare på årets kompisbröllop. Sanne och Kim kom till mig på planeringshelg som mynnade ut i asti martini och macaroons. Sommaren kom som en bomb och vi hängde i pildammsparken med malmöpojkarna. Johanna och Philip kom också till mig en helg för planering, fest, tapas och utomhusfrukost. En av de bästa helgerna i år. Jag har inte skrattat så mycket på länge! Maj var en mycket mycket bra månad.

Det hände väldigt mycket i juni, men allt började med bröllopet i Karlshamn. Vi var djupt engagerade, nervösa, pms-iga och frusna och varma och alla andra adjektiv som finns. Men det enda vi minns idag är att vi skrattade som idioter, dansade som maskiner och var så in i norden stolta. När man har klubb S som bridesmaids, då kan vadsomhelst hända. Efter det åkte jag till Stockholm för att hälsa på tina och filip och söder som är min lilla bebis. Stockholm var sig inte alls likt och ändå exakt det samma. En sak har jag dock insett i år. Oavsett vem som bor där, kommer stockholm alltid vara min stad. Det kan ingen eller inget ta ifrån mig.

Min bror slutade 9:an och Sanne kom till skåne och vi hängde hos Andy och allt det där. Jag levde väldigt lugnt och sansat och mitt liv blev bättre än någonsin förr. Kim hälsade på mig om så bara för ett dygn för vi kan inte heller riktigt leva utan varandra för lång tid. På midsommar hängde vi i Laholm och spenderade helgen med film och mat. Veckan efter hade tvillingarna långhelg i landskrona med typ 50 pers så jag hängde mest på biljardbord, pendlade som en idiot, jobbade på dagarna och dansade på nätterna. Vi spelade brännboll och brottades och jag vaknade med märken på handlederna och ett leende på läpparna. Juni var också en väldigt, väldigt bra månad.

 

Juli 12

I juli sålde vi vår sommarstuga som vi haft i 10 år. Jag hade en liten avskedsfest och sådär. Annars jobbade jag arslet av mig i juli. Utöver det kom skatten och jag gick helt bananas på asos. Lämnade tillbaka nästan allt och gick väl mer minus än plus ändå. Men vad gör väl det om hundra år. I slutet av månaden hamnade jag i Göteborg igen. Som att jag inte varit där nog i år? Men vi var på sammankomst i scandinavium och jag visste att The dog days are over, oh, the dog days are over! för en av de jobbiga sakerna i år var över och helgen bara välkommnade mig in i min stora familjs öppna armar. Här finns ingenting att klaga på. En pojke tog armkrok med mig och vi skuttade ner till avenyn. Livet var ganska mycket eurofori mest hela tiden.

 

Alltså, augusti. Jag började månaden med att ta ett flyg till Paris för världens bästa 4 dagar med ett litet järngäng. Vi gick mest vilse med flit längst hundraåriga gator, drack vin på bistros, såg alla sevärdheter och åt baguetter i en park och hade hemmafester på 6 pers. Så himla episkt. Bara för att dagen efter hamna på way out west med 27.000 andra och se Florence + the machine live. Min bästa konsert i år. Jag och Tina sjöng med i shake it out och never let me go och kände hur all årets trubbel lyfte från våra axlar. Förutom hjärtekross i stunder och en pms-kväll som sanne fick ta var hela veckan helt oförglömlig. På väg hem stannade jag i Falkenberg för kvalitetstid med Johannabanana och senare klev jag av i Laholm för att hänga i solen en eftermiddag med Kim. Efter det har de dessutom hunnit hänga hos mig på malmöfestival, vi har haft världens bästa kräftskiva och jag har dansat hem i bara ben kanske en gång för mycket. eller nej. det kan aldrig bli en gång för mycket av sådant.

 

Om jag jämför detta läsåret med förra är det ju helt galet var mycket bra som hänt. Det är sådant som jag inte ens har insett själv. Varje månad har varit freaking fantastisk ju. Sådär glad så man får huvudvärk av att le för länge. Visst, hemska saker har hänt. 2012 har nog varit mitt jobbigaste år hittills, men allt går liksom att lösa.

 

Snart börjar nästa äventyr. Och jag borde kanske vara mer nostalgisk och mer ängslig, men istället tänker jag att det kan ju bara bli... fantastiskt.